Platsens rötter – gården, berget och gruvan

Ställdalen är en plats där historiens lager vilar tätt mot varandra. Långt innan industrins visslor ljöd formades landskapet av människor som levde nära jorden och berget. Under 1600-talets början anlände skogsfinnarna och lade grunden för traktens kolonisation genom svedjebruk. Bergsmannen Daniel Persson Dunder från Falun blev en tidig central gestalt i bygden. Han bosatte sig i närheten av nuvarande Dunderbo. (därav platsens namn) Senare lät han tillsammans med sin son Erik troligen uppföra Ställdals gård. Som bygdens äldsta bevarade bebyggelse och byggnadsminne står gården kvar som ett uttryck för mötet mellan jordbruk och bergsbruk i den tidiga bygden.

Men den verkliga rikedomen fanns i berget. I Svartviksfältet påbörjades brytningen av järnmalm redan i mitten av 1700-talet. Här arbetade generationer av gruvarbetare i ett landskap med många gruvor och schakt. Gruvarbetet gick djupt ner i mörkret. Det var ur detta berg man bröt den eldfasta ställstenen som användes för att fodra masugnarnas härdar – det så kallade ”stället” – och enligt en lokal förklaring är det därifrån vår ort fått sitt namn: Ställdalen